Det handlar om vattenkvalité. Människans största behov är att ha tillgång på friskt vatten.
Geofysikern Alain Cachet har i ett par TV-program i kanalen AXESS, presenterat en uppseendeväckande och mycket intressant metod, som han kallar Wattex. Den går ut på att använda satellitfoto med ultraljud för att kunna filtrera fram var i underjorden det finns sötvatten. Alain har tidigare varit sysselsatt med att hjälpa oljeindustrin genom att visa på var man kunnat söka efter olja. Det sensationella är nu att han har fått fram diagnoser på dessa enorma vattenreservoarer i underjorden, som bevarats rena, skyddade av lerlager. Dessa kallas för ”Akviferer”. Han visar i programmet att man kunnat söka sig fram i ökentrakter i Afrika och där kunnat borra och funnit sötvatten till nomadbefolkning, som tidigare fått vandra upp till två kilometer för att nå en vattenkälla för sig själva och för sin boskap.
Det är ett missförstånd om denna hemsida, med publicering av Viktor Myréns böcker, skulle uppfattas som nostalgi om att ”det var bättre förr”. Snarare är min önskan att försöka förstå den tid vi lever i nu och att finna gemensamma uttryck för vår tro.
Myrén skriver i början av sin trilogi Mästaren vid gränsen:
”Innan den frikyrkliga rörelsen vid svensk-norska gränsen började ta form – ja, till och med innan de första väckelsevindarna svept över gränssocknarna, var det många tecken, som visade på vad som skulle komma. Det var bubblor, som steg upp från djupet av den naiva folksjälen, de steg upp mot ytan med tecken på att det fanns liv”.
Det finns akviferer med friskt vatten till liv för framtida generationer. Men det finns också en andlig tillämpning om vatten, och det är, när Jesus i samtal (Johannes evangeliums fjärde kapitel) med kvinnan vid Jacobs brunn. När han ber om vatten att dricka och hon blir förvånad över att han tilltalar henne – en kvinna
”Om du visste vad Gud har att ge, så skulle du kunna be honom och han skulle ha gett dig Levande vatten”.
Så kommer en fortsättning där kvinnan ställer frågor om ”Hur skulle detta gå till?” Brunnen är djup och du har ingenting att ta upp vattnet med. Det är här som Jesus låter samtalet övergå i ett samtal om kvinnans livssituation. Om varför hon måste gå till brunnen, mitt på dagen, när det var som varmast, för att kanske undgå möta andras föraktande blickar.
Hur ska detta gå till? I böckerna ´Mästaren vid Gränsen´ och ´De goda fotspåren´ skildrar Viktor Myrén, där han följer de självständiga, varma och enkla gränsmänniskor i deras väg från tvivel till tro. Från passivt sökande till aktiv handling.
När Cached sökte efter tecken på var dessa arkiferer fanns, såg han bl.a. små sandstenar, som hade tecken på vatten. Han helt enkelt smakade på stenarna och fann att de sugit upp fukt från en djupare källa.
Där jag växte upp fanns en person som jag lade märke till. Han var skomakare, ordförande och söndagsskollärare i församlingen. Men det var något extra när han bad. Jag lyssnade inte alltid så koncentrerat på predikan. Men jag vet att efter predikan kom ofta en uppmaning – om det var någon som kunde leda i bön. Och det var nästan alltid denne skomakare som bad.
Jag lyssnade, inte så mycket på vad han bad om, men han började alltid sin bön på samma sätt. Det minns jag fast det nu är 75 år sedan – ´Så tackar vi dig vår käre himmelske Fader´. Jo, han hade säkert ofta varit och hämtat vatten i källan med det ”levande vattnet.” Klangen, värmen, närheten till en levande Gud. Då gick jag hem trygg i mitt inre. Min egen tro blev starkare och tryggare och ledde mig till en kallelse att leva i och berätta om denna andligt sett livsviktiga källa.
Viktor Myrén, som själv kommer från Nössemark och gränstrakterna i Dalsland mot Norge, skildrar hur han senare i livet, vid ett besök i sitt hem, funnit ett altare med stenar uppe i skogen på berget nära hemmet. Han kom ihåg att hans mor Marja ibland tagit med sig en liten sten från gården där hemma, när hon vandrat iväg. Och att hon där hade byggt ett altare för bön av dessa stenar.
Myrén berättar att en dag började stenen https://youtu.be/4j9GQjYjNK4att tala till honom. Han kom ihåg alla dessa enkla och originella människor från sin barndom, och om hur den andliga ström av andligt liv, som drog fram, gav ny tro och trygghet, och förvandlade en hel bygd. Detta är ett av mina motiv för hemsidan.
Ed den 8 januari 2022,
Gunnar Olsson
Gunnar berättar