Noter, källor och litteratur

  1. www.home.halden.net/grensegruppen
  2. Anders Gustavsson. Särtryck ur Gränsmöten. Kulturhistorisk antologi för Bohuslän, Dalsland och Østfold. Se s 32, 33 under rubriken ”Flöden över gränser, kulturkontakter längs svensk–norska gränsen under 1900–talet.” Strömstads Museums Förlag, Uddevalla 1999.
  3. Ivar Bjørndal Fra vannkraft til datakraft. Trekk fra Halden i hundrede og tredve år 1868– 1998. Se s 11, 12 i Del 1 under rubriken ”Fra sagbruksdrift, svenskehandel og skipsfart”. (Utgiven 1998).
  4. Arvid Johanson ”Fra union til krig og frigjøring. Histroien om Halden, Berg og Idd 1900– 1950”. Se s 131 under rubriken ”Norges største dissenterby”. (Halden Arbeiderblad 1999).
  5. Arvid Johanson  Fra union til krig og frigjøring..  s 134.
  6. Ivar Bjørndal “Fra vannkraft til datakraft” s 89. Se också ”1884–1984 Tistedal Baptistmenighet i 100 år”.
  7. Ivar Bjørndal “Fra vannkraft til datakraft” s 89.
  8. Ivar Bjørndal “Fra vannkraft til datakraft” s 81, 82.
  9. Ivar Bjørndal s 88.
  10. Ivar Bjørndal s 91
  11. Ivar Bjørndal s 91, 92.
  12. Ivar Bjørndal s 92.
  13. Anders Gustavsson. “Sæt ikke vantro i min overtroes stæd.” Studier i folketro og folkelig religiositet s 124–127. Festskrift till Ørnulf Hodne. Novus Forlag 1995.
  14. Ivar Bjørndal Bak farbrikkporten. Minnen fra et arbeidsliv 1925–1975. (Forum 2000)  s 29, 30.
  15. Anders Gustavsson. Sæt ikke vantro i min ovetreos stæd  s 141.
  16. Viktor Myrén. Gränsfolk, självbiografisk roman. Lindblads 1939.
  17. Viktor Myrén. Gränsfolk.
  18. Bjørndal. Fra vannkraft til datakraft 1868–1998  s 17.
  19. Betlehem misjonsmenighet 100 år, Oslo 1997.
  20. Frank Kiel Jacobsen, Veien mot 1905. Fra Eda skans til Fredriksten. s 69.
  21. Jan Sandström 2005. Union med Norge 1814–1905, samt Arvika 1905–2005. Kompendium, Årjängs bibliotek.
  22. Olaf Forstrøm, Fredrikshald i 250 år 1665–1915 s 401. Fredrikshald 1915.
  23. Olaf Fortsrøm, Fredrikshald i 250 år 1665–1915 s 407.
  24. Grete Brustad Nilsen Unionsoppløsningen i norske og svenske grensenetrakter Marker Historielag 1995 s 21.
  25. Grete Brustad Nilsen s 21
  26. Militärt kring 1905. Militära förberedelser och åtgärder i samband med unionskrisen. Försvarets krigshistoriska avdelning. Stockholm 1957. Hörsta Förlag. Slutord s 158.
  27. XP är ett klassiskt symboliskt Kristusmonogram, som bygger på de två första bokstäverna av namnet Kristus i det grekiska alfabetet. 
  28. Frans Oscar Myrén, Förkämpar i Markernas fromhetsrörelser, Missionshistoriska anteckningar från väckelserörelsens genombrott vid svensk–norska gränsen. Kompendium s 2. (Bengtsfors Missionsförsamling). 
  29. Lydia Svärd, Väckelserörelsens folk i Andra kammaren 1867–1911 .s 364. Missionsförbundets Förlag.
  30. Stein             Solberg,              kompendiet       Vekkelsens           ild                       på                      grensen               s                          20.                       www.home. halden.net/grensegruppen.
  31. Georg Scott kom från England, för att arbeta i engelska kyrkan. Han startade tidskriften Pietisten, som Rosenius övertog, när Scott landsförvisades 1842. Scotts insatser banade väg för väckelserörelsen i Sverige.
  32. Hilding Pleijel, På stugmötenas tid, till 100–årsminnet av konventikelplakatets upphävande 1858  s 31. (EFS förlag).
  33. Apostlagärningarna kapitel 5 vers 29.
  34. E J Ekman, Inre Missionsens historia s 238. Ny reviderad upplaga av N P Ollén.( H. Halls Förlag 1921).
  35. Kroon/Rodhe Kyrkohistoria s 180. Norstedts 1959 2:a upplagan.
  36. Ingulf Diesen Veiryddere & Veien videre. Hermon Forlag as 1994 i samarbeid med Det Norske Misjonsforbund. 
  37. Arne Bugge Amundsen Kattegatt–Skagerak–regionenes kulturutvikling på 1800–tallet. Religiøse vekkingar og foreningsliv Kristiansand 1987. Kapitlet ”Vekkelser og bevegelser i Smaalene (Østfold) på 1800–talet, under rubriken Perioden fra 1875”, s 122, 123. (Kristiansand 1987).
  38. Arne Bugge Amundsen s 131 Kattegatt–Skagerak–regionens kulturutvikling på 1800– talet.
  39. Alfred Jansson. Prins Oscar Bernadotte. s 81. Norsk översättning. Indre misjonsforlaget, Oslo 1949. Se också s 618 i Svenskt Biografiskt Uppslagsverk, ”Drottning Sofia”. 
  40. Citat från Bra Böckers Lexikon, under uppslagordet “Väckelse”. Bokförlaget Bra Böcker AB 1982.
  41. Domar Skafte Väckelseprofiler i Fryksdalen på 1850–talet s 5. Stiftshistoriska Sällskapet i Karlstad skriftserie nr 3 1992.
  42. Kai Ørebach Bedehus I Østfold. Lunde Forlag AS 2006. På svenska sidan, se t.ex. Vart tar väckelsens folk vägen? Sven Halvarsson o Göran Gunner. Artos & Norma bokförlag 2006.
  43. Viktor Myrén, Kulturskildringar ut folkväckelsens historia med förord av Erik Hjalmar Linder. Första delen ”Mästaren vid gränsen” utkom 1936 på SMF:s Förlag, och följdes sedan av två ytterligare titlar, ”De goda fotspåren” och ”Det utlovade landet” i samma serie. De trycktes upp på nytt 1959 (SMF) och 2004 genom Dals–Eds Missionsförsamling i genren hembygdslitteratur. Böckerna har översatts till ett flertal språk och var också mycket kända i Norge.
  44. Viktor Myrén fann sin mors bönealtare vid barndomshemmet och tog med sig en sten hem därifrån. Den låg länge på hans skrivbord. Men så småningom påminde den stenen honom om vad som hade skett i denna gränsbygd och han började skriva ner det han kom ihåg och om det mor Marja hade berättat. Kvinnornas roll i väckelserörelsen är uppseendeväckande. Mor Marja i Nössemark (1843–1916), Mary Holen (1806–1875), som bodde på gården Hallesby i Aremark. Om dessa båda kvinnor står det att det alltid brunnit på deras bönealtare och att deras insatser varit avgörande. Mor i Vall (1811–1870) från Karlskoga, vars son C J Nyvall blev banbrytare för den fria andliga verksamheten i Värmland och även i Norge, kan nämnas. Vi bör också påminna om den unga blinda kvinnan från Rømskog, som gick under namnet ”Blinda Kari”, vars insats banade väg för väckelsen i gränstrakterna.
  45. Gunnar Holm Nössemarks Missionsförsamling 1881–1981, en historik s.15. (Dals–Eds Missionsförsamlings arkiv).
  46. Frans Oscar Myrén, Förkämpar i Markernas fromhetsröresler. Kompendium s 94. (Bengtsfors Missionsförsamlings arkiv).
  47. Finns i Dals–Eds Missionsförsamlings arkiv.
  48. Kai Ørebach BEDEHUS i Østfold s 37.
  49. Anders Gustafsson s 144, under rubriken ”Norsk–svenska möten i en gemensam gränsregion” i boken Sæt ikke vantro i min ovetroes stæd. Festskrift til Ørnulf Hodne. Novus Forlag, Oslo 1995.
  50. Gunnar Hallingberg i Kallelse och funktion. En bok om Betlehemskyrkan i Göteborg vid 100–årsjubiléet 1961. s 120. 
  51. Göteborgs Veckotidning 22 februari 1917, med anledning av att tidningen firade 50 år.
  52. Del av förordet I Samuel A. Johanssons bok, Ur Minnet. Smålandstidningens Förlag, Eksjö 1911. (Dals–Eds Missionsförsaml.bibliotek).
  53. Gunnar Hallingberg, Kallelse och funktion. En bok om Betlehemskyrkan i Göteborg vid 100–årsjubiléet 1961.  s 45.
  54. Evangeliska missionsföreningen i Göteborg uppkomst och femtioåriga utveckling 1860–1010. s 73.
  55. Gunnar Hallingberg,Kallelse och funktion. s 131–154.
  56. Svenskt Biografiskt Lexikon. Johansson Samuel August. Stockholm 1973–1975. Band 20 s 310–312.
  57. Jubileumsbilaga till Göteborgs Veckotidning den 19 november 1942.
  58. Betlehem gjennom 50 år. Minnesskrift for Oslo frie misjonsforening og menighet. 23 sept. 1877 – 23 sept. 1927. s 41.
  59. Øvre, Indre og andre. Presse – og mediehistorien i Indre Østfold 1899–2000. Olav Zakariassen. Askim/Mysen 2001. Mediea Øst Arttrykk as, Mysen.
  60. Olav Zakariassen s 11.
  61. Olav Zakariassen s 14.
  62. Olav Zakariassen s 19.
  63. Protokoll från Ungdomsforeningen “Epwort–Ligaen”, Metodistkirken I Halden, juni 1905.
  64. Bror Walan, Värmlands Ansgarieförenings förhistoria i ”Värmlands Ansgarieförening 100 år”. 
  65. Svenska Morgonbladet den 11 maj 1905.
  66. Boken om Dals–Ed. Utgiven av Edstraktens Fornminnes – och Hembygdsförening 1976. s 66.
  67. Se under rubr.Väckelserörelsens Rikgränsmöten månadsskiftet maj/juni 1905.
  68. Betlehem gjennem 50 år. Minnesskrift for Oslo frie misjonsforening og menighet 1877– 1927. s 57. Hans Dæglum var predikant där i 8 år, flyttade sedan til Drammen och vidare till Skien.
  69. Sigmund Nakkim. Vekkelseliv ved grensen. Historiska og læremessige trekk fra vekkelselivet i Rømskog fra 1800–tallet, og fram til 1910 s 17. Spesialavhandling i Kirkehistorie ved Det teol. Meneighetsfak. 
  70. Betlehem gjennom 50 år, Minnesskrift for Oslo frie misjonsforening og menighet 1877– 1927. s 54
  71. I skiftende tider.  Betlehem – Oslo frie misjonsforening og menighet 60 år. David Brændeland, s 24 
  72. Betlehem gjennom 50 år, s 42–43.
  73. Karl Palmberg var originell. Samtidigt som han innehade en komministertjänst i Månsarp i Småland, var han ordf. i Jönköpings Missionsförening och medverkade på missionsmöten och årskonferenser i olika samfund, och på många platser i både Norge och i Sverige. Hans popularitet låg i hans fantasifulla och innerliga sätt att predika. 
  74. Mjøndalen frie misjonsforening Betel 1891–1951. Centraltryckeriet Drammen 1951.
  75. Gunnar Westin. Den kristna friförsamlingen i Norden, Frikyrklighetens uppkomst och utveckling. s 266. (Westerbergs 1958).
  76. Spesialoppgave i kirkehistorie av Jon Syver och S. Norbye, Trekk fra vekkelsetider i Aremark og Øymark i tiden 1850–1905. Menighetsfakultetet, Oslo 1976. Se också Harald Hofsøy, Vekkelser i Aremark/Øymark 1905, Ørje. Vidare Wislöff Norsk kirkehistorie, Band 3 s 170.
  77. Gunnar Westin Den kristna friförsamlingen i Norden s 289, och Carl Fr. Wislöff Norsk kirkehistorie. Bind 3  s 141 under rubriken ”Vekkelser 1905”.
  78. Wecko–Posten 18 maj 1905.
  79. Emil Melander Blad ur min levndasbok s 176. J A Lindblads Förlag. Uppsala. Andra upplagan 1927.
  80. Emil Melander Blad ur min levnadsbok. s 175. s 175.
  81. Emil Melander, Drottning Sophia, några minnesblad J A Lindblads Förlag 1915, 3:e upplagan.
  82. “1905 – unionsupplösningens år. Nya perspektiv på ett svenskt–norskt drama”. Torbjörn Nilsson & Øystein Sørensen. Carlsson Bokförlag. Gavs ut i samband med att det 2005, var hundra år efter unionsupplösningen. s 181, 187. 
  83. “1905 – unionsupplösningens år. Nya perspektiv..” s 187. (se not 82).
  84. Alfred Jansson. Prins Oscar Bernadotte s 172. Indremisjonsforlaget as Oslo 1949. 
  85. Alfred Jansson Prins Oscar Bernadotte. s 176
  86. Svenskt Biografiskt Uppslagsverk s 618. Torgny Nevéus.
  87. Emil Melander. Drottning Sophia, några minnesblad s 147. (Lindblads)
  88. Wisloff. Norsk Kirkehistorie Bind 3.  s 140.
  89. Albert Lunde. En levnadsteckning av Martha Lunde. s 69. (Förlaget Filadelfia 1948).
  90. Albert Lunde. En levnadsteckning av Martha Lunde. s 71–75.
  91. Avslutning på artikeln i Svenska Morgonbladet den 25 maj 1905, som handlade om Lundes uppmärksammade stockholmbesök under maj månad. 
  92. Albert Lunde. En levnadsteckning av Martha Lunde. s 66.
  93. Alfred Jansson Prins Oscar Bernadotte. s 176 i norsk översättning. Indremisjonsforlaget Oslo 1949.
  94. Drammens Tidende den 4 juni 1905.
  95. Inger Hammar För freden och rösträtten – Kvinnorna och den svensk–norska unionens sista dagar. s 74 och 77. (Nordic Academic Press 2004). 
  96. Göteborgs Veckotidning den 8 juni.
  97. Smaalenenes Amtstidende, Fredrikshald (Halden) den 7 juni 1905.
  98. Smaalenenes Amtstidende den 7 juni 1905.
  99. Protokollen visar på ett stort lekmannaengagemang vid gränsmötena. 1905 var antalet mötesbesökare i Hån, Töcksmark omkring 3000. (Töcksfors missionsförsamling, Föreningsarkivet, Karlstad). 
  100. Protokollet hämtat från Dals–Eds Missionsförsamlings arkiv. Det är anmärkningsvärt att man 1905 kunnat ordna med servering för 1500 personer, dessutom med logi för många långväga gäster. 
  101. Tidningsreferat från gränsmötena 1905 i Arvika tidning den 30 maj. Reportern inleder sitt referat från Charlottenberg, den 28 maj, med: ”Nu i dessa tider då split och ofördragsamhet föds i brödrafolkens hjärtan, är det sämja”. Han poängterar på så sätt mötenas betydelse i gränskonflikten.   
  102. Referatet innehåller uppgiften om att ett telegram skickats från gränsmötet till kung Oscar II. Det var undertecknat av Østgaard och Odhelius, där man önskar kungen Guds välsignelse, och en önskan om att han ”måtte leda de unionella förhandlingarna till ett gott resultat”.
  103. Man kan dock märka en politisk underton i förkunnelsen.
  104. Tidningen nämner om att det vid avslutningen på gränsmötet lästes upp ett svarstelegram som kommit från kung Oscar, där kungen tackar för hälsningstelegrammet och ”uttalar samma önskan om Brödrafolkens väl”.
  105. Tidningen Drammens Tidende hade först ett referat från gränsmötet i Charlottenberg, och fortsätter sedan med gränsmötet på Hånsfjället, som ligger på gränsen mellan Ørje och Töcksmark. Här kan man lägga märke till att många tyckt det vara ”riskabelt” att samlas till stormöte, under rådande krisläge. 
  106. I avslutningen på referatet återges den resolution som antogs vid gränsmötet i Dals–Ed den 4 juni, som uttrycker en bön om: […] ”at freden mellom Nordens folk maa bevares og styrkes til hvarandres vel”.
  107. Referat i Svenska Morgonbladet den 8 juni, som avslutas med att konstatera att mötena kan bli inledningen till en rörelse, som kan få ”stor betydelse under nuvarande situation”. 
  108. Vid mötet i Dals–Ed föreslogs att anordna ett demonstrationståg till Norge för att visa sin solidaritet och om fortsatt fred med norrmännen. Efterforskningar visar att en sådan demonstration aldrig blev av.
  109. Samuel A. Johanssons bön vid gränsmötet i Dals–Ed den 3–4 juni 1905. Här publicerad på första sidan i Smaalenene Amtstidende den 8 juni, vid sidan om artikeln, som proklamerar Stortingets ensidiga 7:e juni–beslut om unionens upplösning. Ett märkligt sammanträffande.
  110. En analys av Samuel A Johansson bön finns under kapitel 7 ”Bönen”.
  111. Förkämpar i ”Markernas” Fromhetsrörelser. Missionshistoriska anteckningar från väckelserörelsens genombrott vid svenska–norska gränsen. Kompendium 2005 s 94. (Bengtsfors Missionsförsamling).
  112. Bengstfors Missionsförsamlings sångkörs 30–årsskrift av F. O. Myrén. s 2
  113. Årsbok för Värmlands och Dalslands distrikt av Svenska Missionsförbundet 1941. Hämtat från Föreningsarkivet, Karlstad.
  114. Frans Oscar Myrén visar på vilket genomslag bönen, från den ”gamle veteranen hade”.
  115. VÆR FRA VEST. Fra metodistkirkens historie i Norge. Ingvar Haddal. Luther Forlag i samarbeid med Norsk Forlagsselskap. s 142, 144.
  116. Inger Hammar. För freden och rösträtten. Under rubriken ”Union i kras. Röster och reaktioner”. s 77. Nordic Academic Press.
  117. Dag Thorkildsen i boken 1905 – Unionsupplösningens år. Nya perspektiv på ett svenskt– norskt drama. Under rubriken Kyrkan och 1905. (Carlssons Förlag 2005).
  118. Emil Melander, Drottning Sophia. Några minnesblad. J A Lindblads Förlag. Uppsala 1893.
  119. Emil Melander. Drottning Sophia. Några minnesblad s 134, 135.
  120. Jan Sandström. Union med Norge 1814–1905, samt Arvika 1904–1905. Under rubriken ”Unionens tillkomst.” Årjängs Bibliotek 2005.
  121. Artikeln inte signerad. I samma nummer publicerades Samuel A Johanssons bön och referaten från gränsmötena.
  122. En intressant artikel i Metodisterna tidning Kristelig Tidende den 16 juni, som på ett klargörenade sätt speglar stämningen i Norge. 
  123. Fanns med i Unionen på grensen. Texter og bilder fra Haldens historiske samlingers utstilling på Fredrikstens festing. Utgitt av Haldens historiske samlinger 2006.
  124. J. P .Norberg efterträdde Samuel A. Johansson som pastor och föreståndare för ”Evangeliska Missionsföreningen i Göteborg” 1902. (Nuvarande Betlehemkyrkans Missionsförsamling). Norberg var också samtdidigt Samuel A. Johanssons medarbetare i Göteborgs Veckotidning. Se Gunnar Hallingberg Kallelse och funktion” En bok om Betlehemkyrkan i Göteborg vid 100–årsjubiléet 1961. s 226.
  125. Samuel A Johansson långa artikel är ett för honom karaktäristsikt sätt att inför den urtima Riksdagen ge nyanserade synpunkter på en fredlig lösning av den uppkomna unionskrisen.
  126. Rubrikerna fanns inte med i den ursprungliga texten.
  127. Enligt Ingmar Gustafsson i boken Fred och Försvar i frikyrkligt perspektiv 1900–1921 (Uppsala 1987) pågick det omkring 1905 inom SMF en debatt mellan en konservativ del, som representerades främst av Waldenström/Norberg, en liberal, och en mer vänsterinriktad del. Detta avspeglades också i inställningen till unionen. Här framstår, och det framgår tydligt i denna undersökning, i motsats till vad Gustafsson framhåller, att Samuel A Johanssons framtoning var mer liberal än konservativ, även om hans syn på kungens ställning var konservativ. I GV den 23 november 1905 skriver Samuel A Johansson, under rubriken ”Hur yttrar sig ett sant fosterlandssinne”? ”Från partisynpunkt kan jag alltså varken sluta mig till de konservativa eller liberalerna…Att ensidigt ta hänsyn till ”äran”, utan att i förening med äran tillika ta hänsyn till det helas väl, det är en missriktad fosterlandskärlek. I det avseendet syntes mig liberalerna vara mer nyktra och allsidiga i sin blick”. I artikeln är Johansson också mycket kritisk till socialdemokraterna, där han menar att dessa ”synes kunna offra allt för utförandet av sin socialdemokratiska plan. Socialdemokraterna betyder för dem mer än fosterlandet”.
  128. Erik Boström, som då var svensk statsminister, sammanställde för det som var norrmännens önskan, att få upprätta egna konsulat, ett lagförslag på sex punkter, som norrmännen kallade ”de bostrømske lydrikepunkter”. Detta var upprörande, eftersom det innebar att den svenske utrikesministern vid vissa tillfällen kunde avsätta en konsul som verkade ”førstyrrende mellom de forente riker og vedkommende fremmede makt”. Det innebar att ”en norsk embestmann kunne bli avsatt av svenskene, dessuten skulle alltid Sverige nevnes foran Norge i de norske konsulernes diplomer”. I Norge förde den svenska regeringens förslag till våldsamma reaktioner. Bl.a. som en följd av detta misslyckande avgick Boström som svensk statsminister i april 1905. http://www.nb.no/baser/1905.
  129. Rubrikerna fanns inte med i den ursprungliga texten.
  130. Svenska Morgonbladet den 10 juni 1905.
  131. Den skarpa ton som här förmedlas i Kristelig Tidende om P P Waldenström, kan säkert förklaras md att den publicerades den 22 september, just när fredsförhandlingarna var inte i sitt mest dramatiska skede. Dagen efter, den 23 september blev fredsöverenskommelsen klar.
  132. Lektor P. Waldenström. Ett biografiskt samlingsverk om hans liv och verksamhet, under redaktion av A.Ohldén. Andra upplagan. Uppsala J A Lindblads Förlag 1918. s 222.
  133. Alfred Jansson. Prins Oscar Bernadotte s 158. (Indremisjonsforlaget as Oslo 1949).
  134. Filmen Shadowlands 1993 om C S Lewis liv. Lewis gestaltad av Anthony Hopkins.
  135. Svenskt Biografiskt Uppslagsverk.” Drottning Sofia”. s 618.
  136. Svenskt Biografiskt Uppslagsverk.” Drottning Sofia”. s 618.
  137. Alfred Jansson. Prins Oscar Bernadotte. s 284 i svenska översättningen Stockholm 1848.
  138. Carl Fredrik Wisløff. Norsk Kirkehistorie Bind 3. s 140.
  139. E. Melander. Drottning Sophia. Några minnesblad. s 224. (Uppsala J A Lindblads Förlag 1893). 
  140. Professor Yngvar Nielsen var en ledande personlighet i Oslo och besökte ofta slottet. Se s. 224 i Emil Melander Drottning Sophia.
  141. Emil Melander. Drottning Sophia. s 136.
  142. Emil Melander. Drottning Sophia. s 239.
  143. Emil Melander. Drottning Sophia. s 110..
  144. Unionsoppløsningen i svenske og norske grensetrakter 1905. Marker Historielag 1995. Olov Robertsson s 52.. Redaktör Grete Brustad Nilsen.
  145. Paul Peter Waldenströms Minnesanteckningar 1838–1875. s. 337. Stockholm. Svenska Missionsförbundets Förlag 1928.
  146. Emil Melander. Blad ur min levnadsbok. Andra upplagan s 341. Lindblads Förlag. Uppsala 1927.
  147. Dag Thorkildsen ”Kyrkan och 1905” s 187 i Torbjörn Nilsson & Øystein Sørensen (red.), 1905 – Unionsupplösningens år. Nya perspektiv på ett svenskt–norskt drama. (Carlsson 2005). 
  148. Dag Thorkildsen s 181, 182.
  149. Dag Thorkildsen s 182
  150. Dag Thorkildsen s 182.
  151. Dag Thorkildsen s 191.
  152. Dag Thorkildsen s 194, 195.
  153. Dag Thorkildsen  s 192.
  154. Dag Thorkildsen s 200.
  155. Dag Thorkildsen s 195.
  156. Göteborgs Veckotidning 24 augusti 1905.
  157. Åke Gustafsson. Riksgränshistoria & gränsöversyner. Från Svinesund till Haparanda. s. 155. (Lantmäterier Kartförlaget).
  158. Läs gärna hela artikeln, om unionsupplösningen, av Ola Larsmo i Dagens Nyheter den 17 maj 2005.
  159. Olaf Forstrøm Fredrikshald I 250 år 1665–1915 s 399 under kapitlet AARET 1905. (Utgiven Halden 1915).
  160. Olaf Forstrøm  s. 405.
  161. Olaf Forstrøm  s. 406.
  162. Olaf Forstrøm  s 407.
  163. Olaf Forstrøm  s 408.
  164. Vi låter Samuel A Johansson tolka väckelseröreslens tankar, känslor och tacksamhet över fredsöverenskommelsen. Det gör han i i en lång artikel i GV den 26 oktober 1905 med rubriken ”Efter unionsupplösningen”. Man kan här känna igen hans sätt att argumentera och agera genom hela krisprocessen 1905.  
  165. En avgörande kristen inställning som Samuel A Johansson ofta framfört. 
  166. En högst ovanlig utgång på en gränskonflikt, menar Samuel A Johansson.
  167. Rubrikerna fanns inte med i den ursprungliga texten.
  168. Arvid Johanson Fra union til krig og frigjøring. Historien om Halden, Berg og Idd 1900– 1950.  s 27. (Halden Arbeiderblad 1999).
  169. Sogneprest Einar Diesen”Aremark og Øymark en prestgjeldebeskrivelse fra 1909, där han nämner om religiösa ”takkefetser” på flera platser, och överallt med ett stort inslag av svenskar.
  170. 1884–1984 Tistedal Baptistmenighet i 100 år.  s 35. (Tryckt i Halden 1984).
  171. Einar Rimmerfors. Årsbarn med seklet. s 155. (Gummessons 1976). 
  172. Gudrun Rydberg. Hembygden Dalsland 2005. Dalslands Forminnes– och Hembygdsförbund. s 85. Se också Arvid Johanson, Grenseland i ofredsår. Halden og distriktet under den andre verdenskrig 1939–45. Halden Sparebanks 150 års jubileum. Halden 1985.
  173. Hembygden Dalsland 2005. Gudrun Rydberg. Dalslands Fornminns– och Hembygdsförbund.  s 11 och 85.
  174. Stig Roth. Kontakt over gränsen. Ett svenskt–norskt samarbete under Norges ockupation Dalsland – Østfold – Bohuslän 1942–1945. Dalslands Hembygds– och Forminnesförbund.
  175. Arikel i Årsbok för Värmlands– och Dalslands distrikt av Svenska Missionsförbundet 1941. (Föreningsarkivet, Karlstad).
  176. Bertil Nordenstig var föreståndare 1968–1982 för Värmland och Dalslands distrikt av Svenska Missionsförbundet.
  177. Töcksfors Missionsförsamlings hundraårsskrift. Föreningsarkivet Karlstad.
  178. Ingulf Diesen var föreståndare för Det norkse misjonsforbund 1971–1981. 
  179. Bertil Nordenstig i Töcksfors Missionsförsamlings hundraårsskrift.
  180. Hämtat från Stavviks efterlämnade skrifter från det att han var sekreterare i Dalslands Missionsförening omkring 1946–1947. 
  181. Gunnar Westin. Den kristna friförsamlingen i Norden. s 273 och 289. Weserberg Förlag Stockholm 1958.
  182. Bertil Paulson m.fl. En man sänd av Gud. En vänbok om Frank Mangs. Gummessons 1957.
  183. Betlehem Misjonsmenighet 100 år. s 119. Tryckt i Oslo 1977.
  184. 1884–1984 Tistedal Baptismenighet i 100 år. s 45. (Halden 1984).
  185. Oslo Baptistmenighet i 100 år 1884–1984. s 81. (Oslo 1984).
  186. Betlehem misjonsmenighet 100 år.s. 95. (Oslo 1997).
  187. Einar Rimmerfors. Årsbarn med seklet. s 161. (Gummessons 1976).
  188. Se i denna undersökning kapitlet “Väckelserörelsens Riksgränsmöten månadsskiftet maj/juni 1905”.
  189. Årsbok för Värmland/Dalslands distrikt av Svenska Missionsförbundet 1941. s 84.
  190. Einar Rimmerfors. Årsbarn med seklet. s 156. (Gummessons 1976).
  191. Einar Rimmerfors.   s 158.
  192. Nössemark – Dalsländsk gränsbygd i ord och bild. s 545. Nössemarks Hembygds – och Samhällsförening. Tryckt 1985.
  193. Einar Rimmerfors. Årsbarn med seklet.  s 150–160.
  194. Einar Rimmerfors.   s 160.
  195. Fått av Gun Gustavsson, Bengtsfors.
  196. Åke Williams. Krigsmans erinran. Beredskapen 1939–1945. s 405. Göteborgs–Posten. Tre Böcker.
  197. Stig Roth. Kontakt över gränsen. Ett svenskt–norskt samarbete under Norges ockupation. Dalsland – Østfold – Bohuslän. 1942–1945, med kommentarer i fotnoter av Gudrun Rydberg. Dalslands Fornminnes– och Hembygdsförbund. Se också – Vi gjorde det bästa vi kunde av det vi hade. Minnen från beredskapen i Bohuslän och Dalsland. Sammanställda av Dan Wikström. Stiftelsen Bohusläns Försvarsmuseum. Uddevalla 2010. 
  198. Gudrun Rydberg i Hembygden Dalsland 2005 s 85. (Dalslands Fornminnes– och Hembygdsförbund). Se också ”Händelser vid gränsen – under andra världskriget”. Specialarbete, Martin Källgård, Ed och ”Minnen och dagboksanteckningar” av Gunnel Kvarnström. Sök på Dals–Eds Bibliotek.
  199. Arvid Johanson, Grenseland i ufredsår. Halden og distriktet under den andre verdenskrigen 1939–45. s 109 i kapitlet ”Musketérer og kurérer”. (Halden Sparebanks 150–års jubileum Halden 1985). 
  200. I boken De kuvar aldrig oss av Per Hansson skildras familjen Morsets heroiska kamp mot nazismen och den tyska ockupationen i norska och svenska gränstrakter, vid Trondheim. Den norska titeln på utgåvan är: ”Og tok de enn vårt liv”.